Dikter för yoga

Yogan har blivit väldigt stor i Sverige, och jag tror att många möter sina andliga behov där. Jag uppskattar det frimodiga arbete många yogainstruktörer gör för att skapa utrymme för andliga upplevelser för sina deltagare och jag blir så glad när de använder mina dikter, det är precis så jag vill att orden ska få liv. 

Själv har jag haft oerhört stor nytta av yinyoga. Under en period som var väldigt svår och kaosartad var det det bästa sättet för mig att lugna mig, hitta en fredad plats trots alla hemska tankar och svåra känslor. Det är utifrån den upplevelsen jag skrivit de här dikterna, från den fredade, lugna platsen inom mig som finns där även när det stormar.
Så klart blir jag glad över feedback och att få veta var och hur texterna används, och det är också fint för mig om du som gillar dikterna delar dem så att fler hitta hit.

På jorden, under himlen

Stå som ett träd i jorden
det som är du
djupt nermyllad
förankrad
Spreta med dina rötter!
Du får allt
som jorden har att ge

Sträck dig mot himlen!
Sträck på allt du är
hela din växt så här långt
alla år av djupare rötter
högre krona
vidare grenar

Jorden bär dig
Hon samlar regnet
hon skrattar världen grön
låter varje vår explodera
fyller klotet med prakt
Smaka henne
med alla dina rötter
de starkaste och de finaste
Smaka och ta emot

Lyft pannan mot himlen
mot det stilla glimmer
som färdats genom allt, alltid
Låt solens kraft 
och månens mildhet
skölja över dig, genom dig
Var en spegel
under en himmel som omsluter allt

Sigrid Renklint

Landa

Det finns ingenstans att gå
ingenting som väntar
Här är jag, med mig
Andas in, andas ut.
Andas in, andas ut. 
Kroppen, golvet, luften
värmen, lukten, ljuden
Här är jag
mjuka ögon bakom stängda lock
ser allt som finns att se just nu

Ett penseldrag av sorg
genom tomma sinnet
en ängslan igenom kroppen
Välkommen, jag ser er!
Ni är gäster
jag är den som andas

Tankar pickar sina hål 
på min vida himmel
kommer hit med sedan, förut, måste
Välkomna, små tankar
dunsta i min varma andning
lätta, svirra, upphör
Jag är den som andas
Kroppen, golvet, luften
värmen, lukten, ljuden
Ingenting väntar, allting är nu
Här är jag, med mig

Sigrid Renklint

Kraft

Just nu står jag här
just nu gör jag inget annat
Jag står
Jag frågar inte varför
inte om jag kan
inte om jag får, vill, måste
Jag står

Mina muskler arbetar 
vibrerande, inkännande
söker balans
Jag står
Framtiden vet jag inget om
Just nu kan jag stå
som en segrare
Jag är stående

Sigrid Renklint

Mjukhet

Nu och här
rörde jag vid gränsen
Hit vill kroppen mjukna,
hit men inte längre
Min tyngd
möter mitt motstånd

Jag andas trygghet genom huden
drar rummets ömhet in i kroppen
Jag är här, just nu,
med motståndet och smärtan
Ingenting ska ändras,
allt är som det ska
Jag lutar mig mot motståndet,
viskar:
här är jag

Sigrid Renklint

Jord 2

Allt som finns ska falla sönder
upphöra
och uppstå
Allt ska falla
Allt ska tas emot
Allt får vila
i sin egen tyngd till slut

I mörkret sker mirakel
i vilan växter det
Det redan använda blir föda
faller, vilar, väntar
Njuter av sin tyngd

Mot din botten strävar allt du släpper 
Frihet går till lugn
Tids nog ska det nya komma
Någonting ska gro, vill finnas
En ny resa börjar i det lilla

Ännu råder vila, mörker, tyngdens njutning
Allt ska falla
allt ska tas emot

Sigrid Renklint

Vindens arbete

Jag öppnar mig för vinden
Välkomnar det som kommer
välsignar det som går

När ett tryck uppstår
en tyngd mot jorden
måste vinden blåsa
förflytta, utjämna
Storm och bris
är svar på tyngd
En rörelse av överskott
bär värme, kyla, regn
genom världen

Jag öppnar mig för vinden
Det ges inga alternativ
Jag låter vinden blåsa
förflytta, utjämna
en storm som vill balans

Jag öppnar mig för vinden
Välkomnar det som kommer
välsignar det som går

Sigrid Renklint

Vattnets väg hem

För vattet finns alltid en väg
det kan alltid falla
rinna, porla, strila, forsa
tillbaka till det stora vattnet

Det finns alltid en väg hem
till havet
Varje droppes äventyr 
slutar alltid där
börjar alltid där

Sigrid Renklint

Luft 2

Luften spänner sin kupol
håller vår lustgård i famnen
Här finns andetagets självklarhet
den klara dagens synfält

Med tyngdlös kraft
ger luften plats för allt
fyller världens alla segel
Här färdas all musik
här viskas alla gamla sagor

Med ett andetag
kommer människan till livet
Ett andetag
avslutar hennes berättelse
hennes tid i lustgården

Sigrid Renklint

Eter 2

Rymden sträcker sig njutningsfullt
innan först 
efter sist
Gudarnas plats
bortom allt vi kan veta
där tanken stannat
och kärleken färdas ensam

Evigheten suddar alla gränser
allt ryms i en musik
Allt är mönster
allt hör samman
en fisk, ett berg, en människa
är en natur, ett liv

Här skingras tiden
allt sker nu, i all evighet
Här får vi bo
under gudomens öga

Sigrid Renklint

I ljuset

Den kraft som reser tallar
strömmar genom ryggen
Regnet föder liv, sträcker det
som gräset över marken
Solens ljus
kallar till nya dagar
Jorden längtar genom kroppen 
mot sin himmel

Uppfylld i varje inandning
vaken
redo

Sigrid Renklint

I skuggan

En plätt att få lägga sig på
sjunka, befrukta, upphöra
Ner i jorden
ner i tystnad

Det som är tyngd, som är mörkt
får smälta
möta sitt material
hitta sitt format
dö

Strävan står tillbaka
Stillheten tar vid
ordningen återställd
världen fortsätter snurra

Sigrid Renklint

Vila hos Modern

Kom, lägg det här på jorden
Vad än det är, hur tungt, hur länge buret
Lägg det här en stund
Låt vår moder bära, hålla
Lägg det här i hennes vård
När du vilat tar du tillbaka
det som ska följa dig på resan

Lägg det här på jorden
Det du inte längre mäktar bära
Lägg det hos vår moder jord
Ingenting är henne främmande
Allt finns i hennes hand
Hon bär det, hon känner det
Hon tar det till sig som sitt eget
Allt är hennes barn
Inget skyr hon
Allting bär hon