I fredags firade min man och jag bröllopsdag. Då kom ett paket med våra nya “sovkojor”, som vi trodde skulle komma några dagar senare. Vi blev uppspelta och bestämde oss för att testa dem direkt. Så framåt sen eftermiddag packade vi lite snabbt ihop sovsäckar, mat, varma kläder och flaskan med bubbel och drog iväg.
Sovkojorna är hängmattor med presenningstak som fungerar som tält. Vi åkte ut till en vacker glänta vid vattnet där det fanns en grillplats och valde ut några lämpliga träd för sovkojorna. Det var obegripligt vacker i skogen med små, nygröna blad på de tidiga träden och marken full av vitsippor.
Det blev en fantastisk kväll, om än ganska blåsig. Kanske vårt bästa bröllopsdagsfirande hittills. (Och vi har hunnit med många.)
Idag när jag fick reikibehandling av en vän sa hon att jag skulle söka mig till det ursprungliga, som i att vara utomhus, elda och laga min mat där. Genom att förankra mig i det ursprungliga och känna nöjdhet över det, så skulle jag också känna tillräcklighet, både att jag är tillräcklig som jag är och att livet är tillräckligt. Fint, eller hur!?
Eftersom jag så nyss varit ute på det sättet så kunde jag ringa in känslan. Tiden går utan att det behöver hända så mycket, man har fullt upp med att elda och koka kaffe. (och dricka sitt bubbel om man råkar fira bröllopsdag.) Det är lite obekvämt och kallt, men det går bra. Maten är kanske lite enklare och sotigare än man skulle acceptera hemma, men ändå mycket godare. Det är som om stunden blir alldeles full av sig själv, det behövs inget mer.
Och när stunden är tillräcklig, ja, då är det lättare att tänka att jag själv också är tillräcklig.
Jag tror att jag kan känna igen såna stunder på Facebook ibland: Per visar sitt trädgårdsland och sin gamla traktor, Ewa ser på solnedgången med sin hund i knät, det blommar i trädgårdar, man sjunger tillsammans, gullar med barnbarn och Mats häst traskar i motljus. Det är något helt annat än det där skrytet som också finns på fejan och insta, det är en genuin hälsning: jag har det bra, stunden är full, jag är nöjd, livet är tillräckligt. Det är inspirerande och fint. Vi kan peka på skönheten i livet, det ursprungligas meningsfullhet, att vi är tillräckliga. Bjuda på några fulla stunder av vårt liv.
